Nätverksberättande i samtida film och litteratur

Izlaganje na skupu

• Autor: Janica Tomić https://orcid.org/0000-0003-3520-0275
• Autorova ustanova: Sveučilište u Zagrebu; Filozofski fakultet; (Odsjek za anglistiku)
• Znanstveno / umjetničko područje, polje i grana: HUMANISTIČKE ZNANOSTI; Znanost o umjetnosti; Filmologija

Sažetak (švedski)

Den senaste tidens uppsving för filmer med nätverksberättande (network
narratives) sätts vanligtvis i samband med Robert Altmans film Short Cuts
(1993), vars narrativa mönster sägs har gett upphov till det ”off-beat-berättande
som är den dominerande principen i dag” (Bordwell, 2008) och som har fått
stort genomslag i skandinavisk film (Tic Tac (1997), Leva livet (2002), Paha
maa (2001), Om jag vänder mig om (2003), Hawaii, Oslo (2004), Tid til
forandring (2004), Fyra nyanser av brunt (2004), Joki (2005), Nordkraft (2005),
Du levande (2007), De Ofrivilliga (2008), Mammoth (2009) etc.). Även om
Altmans film är en adaption av Raymond Carvers noveller, har de få paralleller
som gjorts inom filmforskningen mellan litterärt och filmiskt nätverksberättande
i stort sett förbisett kopplingen till Carvers Shortcuts, liksom till det
carverinfluerade ”esperanto” som uppstod inom litteraturen efter 80-talet. Inom
litteraturens område har det däremot varit vanligt med referenser till t.ex. Short
Cuts eller Magnolia (1999) för att förklara fenomen som uppsvinget för
novellcykeln och andra litterära inkarnationer av “Carvers/Altmans nätstruktur“.
Vid sidan av viljan att anknyta till filmtrender är den intermediala jämförelsen
även intressant eftersom den visar på en likhet mellan litteraturen och filmen när
det gäller förståelsen av nätverksberättande. Snarare än att tolka
nätverksberättandet som ett sätt att göra upp med den klassiska modellen med en
ensam protagonist, d.v.s. som berättelser om t.ex. den etnografiska realismen
(Tröhler) eller den globala staden (Elsaesser), har nämligen filmkritiker- och
forskare i allt högre grad instämt i den tidigare litteraturkritikens åsikter och
tolkat berättandet som ”amputerade fallstudier” snarare än som breda sociala
studier, som brist på samhällsvision och ett repeterande av melodramatiska
formler etc. Det här föredraget kommer att koncentrera sig på den delen av
filmforskningen, eftersom den bidrar till möjligheten att urskilja olika typer av
nätverksberättande i t.ex. Hanekes film Code inconnu (2000), Tic Tac,
Mammoth m.fl.

• Ključne riječi (švedski): nätverksberättande, svensk film, skandinavisk film, Ruben Östlund, Michael Haneke
• Jezik: švedski
• Vrsta recenzije: Recenziran - međunarodna recenzija
• URN:NBN: urn:nbn:hr:131:392713
• Datum izlaganja: 2010-11-11
• Skup: Naziv: Litteratur och film: Samband och samspel ur skandinaviskt perspektiv; Lokacija: Tartu, Estonija; Organizator: Tartu University; Datum početka: 2010-11-11; Datum završetka: 2010-12-11; Vrsta izlaganja: Predavanje
• Vrsta resursa: Tekst
• Prava pristupa: Otvoreni pristup
• Javna napomena: Pohranjena je knjižica sažetaka.
• Datum i vrijeme pohrane: 2023-06-08 17:41:32